Dressyr

En ridsportsgren är dressyr. Det huvudsakliga syftet är att hästen ska göras användbar och angenäm att rida. Det ska även främja samspelet mellan hästen och ryttaren. Den dressyrridning som rids idag har sin grund i militärens krav på praktisk ridning från 1800-talet fram till militärens "avhästning" under mitten av 1900-talet.

När man tävlar i dressyr så är målet att hästen ska ha fria och spänstiga gångarter och ekipaget ska vara såpass samspelta att det ska inte synas att man ger hjälper. Det ska se ut som om ekipaget dansar fram kan man säga. 

Det finns olika klasser att tävla i:

Lätta klasser: Lätt C till lätt A där lätt A är det mest avancerade. Innehåller rörelser såsom: volter, tempoökningar/minskningar, öppna, sidvärtesrörelser, bakdelsvändning, ryggning, halt.
Medelsvåra klasser: Medelsvår C, B och A samt Prix S:t Georges (S:t Georges räknas som svår dressyr i bland annat Tyskland). Sluta, galoppombyten, förvänd galopp, galopp-piruett, bytesserier.
Svåra klasser: Intermediare I och II samt Grand Prix, till exempel byten i vartannat och varje steg, piaff och passage.
Dessutom förekommer så kallade kürprogram där ryttaren skall rida ett egenkomponerat program till egenvald musik med utvalda rörelser.

I paradressyr är ryttarna klassificerade i fyra grader. Programmen för de olika graderna innehåller:

Grad 1: Skritt och trav
Grad 2: Skritt och en mer sammanhängande travdel
Grad 3: Skritt, trav och galopp motsvarande ungefär lätt A i svårighetsgrad
Grad 4: Alla gångarter samt rörelser som öppna, sluta och förvänd galopp, motsvarande medelsvår
Dressyr ingår även som delmoment i fälttävlan och working equitation. I working equitation är beskrivningen av vissa dressyrmoment samt bedömningen i viss mån anpassade för att bättre passa en boskapsdrivande brukshäst. - Wikipedia

 

6 apr 2020